
Reinfeldt på väg ut i kylan? - "Det blir Orimligt kallt”
Afonbladets löp Lördagen den 20 november 2010. Kommer kläderna att räcka? Kommer man överhuvudtaget att kunna gå ut? Nej, det är fortfarande inom rimlighetens gräns. Hur fan kallt kommer det att bli? Reinfeldt är här. Jag fattar inte varför de inte bara säljer den där fula villan i Täby och köper varsin lägenhet. De får väl göra som alla andra, barnen varannan vecka, dubbla uppsättningar av allt och ett evigt kånkande. Ingen av dem vill ju bo i det där förbannade huset. Filippa verkar helt incommunicado. Hon är rasande, det går inte att prata med henne, säger han. Som om han har försökt. Senast han var där hade hon kedjat fast sig vid elementet i köket. Han var där för att hämta en av brödrostarna eftersom kaninerna har gnagt av sladden på min. Hon stod två meter ifrån honom och skrek att hon hade gjort det för hans skull, ifall hon skulle få för sig att döda honom. Han gick in och hämtade brödrosten, och sen gick han ut igen. - Jag såg dig faktiskt inte, sa han när hon ringde lite senare. Sen dess har de inte pratat med varandra. Jag vet inte vem av dem som mår sämst. Jag har ringt några gånger i hopp om att kunna medla, men hon svarar inte. Och Reinfeldt ser mer körd ut för varje dag. Ringarna under ögonen blir mörkare, blicken mer apatisk. I fyra nätter har han bott på en madrass bredvid kaninburen i det som är mitt kombinerade sovrum/vardagsrum. Han snarkar inte men han gnyr. Jag tror att han skrämmer kaninerna. Mina döttrar himlar med ögonen. Det gör de allt oftare. Inte bara åt Reinfeldt. De bryr sig inte om att vi förstår hur uppfuckade de tycker att vi är, och det är väl det som är meningen. Om det nu blir så där orimligt kallt så måste jag bli av med Reinfeldt innan det smäller till. Vem vet hur länge kylan håller i sig? Men man kastar inte ut nån i det tillståndet om det ska bli un-fucking-reasonable kallt. He's in a state, som man säger. "Black tear falling on my lazy queen. Gotta tattooed tit say number 13... I'm in a state..." Pixies tonar ut och ersätts av Reinfeldts milda fasthet. Det måste man ändå ge honom. Han låter som att han menar det. “Vi, liksom alla andra inblandade stater måste ta ett gemensamt ansvar genom att stanna kvar i den demokratiseringsprocess som fortfarande pågår...“, ekar hans röst genom transistorradions spruckna högtalare i köket. Hur som helst, så länge Reinfeldt är kvar här kan jag varken jobba eller tänka klart. Han tar upp för mycket space, och så röker han hela tiden, nåt svart skit från norra Indien som man blir helt Gallagher av. Kaninerna vill inte lämna buren, inte äta utan ligger bara och gnider sig mot morötterna. Det enda sättet att lösa det här, både för mig och honom, är att ringa kabinettsekreteraren eller vadenuheter på regeringskansliet och säga som det är. Berätta hela historien från a till b... En kompis i nöd.., men om han inte gör ett skit för att hjälpa sig själv då? kan jag fråga... Hur länge ska man sitta och titta på? hur mycket är ett idiotlöfte värt? Jag lovade nämligen att låta bli. Det var innan jag fattade hur illa det var ställt. Och själv kommer han inte att ringa. He's on the highway to hell no less. Hur svårt kan det vara att göra det rätta? “Du, det där löftet, det var ett misstag, och nu tänker jag göra det jag tycker är rätt istället.“? Det finns förstås en massa aspekter som jag inte ens orkar tänka på - som konsekvenserna för rikets säkerhet till exempel. På regeringskansliet orkar dom tänka på sånt... Det låter rätt övertygande men sanningen är förstås att jag egentligen bara vill bli av med honom. Handen på hjärtat - bara han försvinner så skiter jag i resten. Och det är just därför han är kvar. Jag kan inte bryta ett löfte med så uppenbart själviska motiv. Och Filippa svarar fortfarande inte. Än så länge är det inte orimligt kallt. Jag har fortfarande lite tid på mig. Undra om vi kommer att behöva elda? Man kanske måste bygga nån slag provisorisk eldstad i köket? Vi kommer att behöva ved. Ska kolla vad som finns på vinden…

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar