
Juka ringde. Äntligen. Inte ett ljud på tre veckor. ´Du vet hur ensam jag är. Jag kan säga det till dig för att prata med dig är som att prata med en kvinna, fast nu vet jag inte längre… Det blev tyst i luren. `Vad är det du inte vet längre?, frågade jag. `Om jag kan prata med en kvinna. Jag ville bara träffa någon, i alla fall trodde jag det, vem som helst, någon att hålla i. Det behövde inte nödvändigtvis vara Miss Sverige, bara någon att hålla, dra och bita i, någon som luktade annorlunda, med födelsemärken och håligheter på hemliga ställen, om du förstår vad jag menar.`Trosfuktarnas trosfuktare, du borde inte ha några problem att träffa någon, sa jag men blev genast avbruten. `Lägg av, jag vill inte ha nån uppmuntran. Vi satt tysta en stund. Jag antog att om det var något han ville berätta så skulle han göra det i sin takt. “Okej, så vad har du gjort den sista tiden, jag har försökt ringa, fortsatte jag. `Jag har sovit, mest av allt har jag sovit, började han. Sedan rann historien ur honom. Han hade lagt ut en annons på en dejtingsajt, hade träffat fyra kvinnor men känt sig så obekväm att han saboterat allt på ett tidigt stadium och gett upp hela företaget. `Det hade ingenting med hängbröst eller gropiga lår att göra, jag visste bara inte vad jag skulle prata om. Och sedan var det deras munnar, dom hade snörpiga munnar. Skitsamma, det funkade inte. Sedan hände något. Till en början var det inte konstigare än en våt dröm. Han drömde om en kvinna. Drömmen var både verklig och alldeles säkert en dröm. Det första hon hade sagt var just det. `Det här är en dröm, din dröm, men inte bara… Hon påstod att hon hade sett honom i sina drömmar under en tid, men att hon inte gett sig till känna förrän nu. Hon sov alltså också någonstans, men rummet de var i var någon annans. Han såg sig omkring. Rummet var anonymt och välstädat. Det hängde en grön manchesterkavaj över en stol vid fönstret och på nattygsbordet låg ett par läsglasögon och en bok med titeln “Upptäckterna som förändrade världen”. Hon var blond, tittade upp och mötte hans blick medan hon knäppte upp hans gylf. `Jag är den du har väntat på, sa hon och log. Natten därpå hade de träffats igen, och natten efter det. De hade sex och oftast var det hon som tillfredställde honom. När han protesterade sa hon att det inte var någon brådska. `Vi har all tid i världen. De hade träffats så varje natt under två veckor. Och sedan, en natt, var hon borta. Han låg och väntade, läste om Newton, Darwin och Einstein, men även om han just då förstod det där att om ljushastigheten är absolut så kan inte tiden vara det, så kunde han inte rekapitulera resonemanget en minut senare. Han väntade. Nätterna gick. Kavajen som hängt på stolen byttes ut mot en vinröd skjorta och ett par urtvättade Jeans. Ytterligare en bok “Hur man älskar som en porrstjärna” låg på nattygsbordet, en biografi över en amerikansk porrfilmaktris. Boken var långtråkig och han vaknade stup i ett. Han oroade sig över att hon skulle söka honom i rummet när han var vaken och började äta höga doser sömntabletter. Sov 14 timmar per natt. Men hon kom inte. Han vara inte längre säker på att rummet var detsamma. En natt kom en städerska in. Hon såg sig förvånat omkring, ursäktade sig och gick ut igen. Telefonen ringde. Det var någon från receptionen (tydligen befann han sig på ett hotell). Även hon ursäktade sig och frågade om hans personuppgifter eftersom det verkade som om de dubbelbokat hans rum. Samma natt gav han sig av därifrån. Han gick ner för trapporna och ut genom en bakdörr. Efteråt kom han på att han inte ens visste vad hotellet hette. Han hade letat i flera nätter men nu hade han gett upp, trodde han i alla fall, fast sova måste man ju, och vem vet. `Jag vet, säg ingenting, började Juka, det är helt galet och jag vet inte varför jag ens berättar det här för dig. Så jag sa inget. Vad skulle jag säga? Hoppas du träffar henne igen, eller?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar