Fan, alla hus ser likadana ut. Hade varit och handlat på Willys: jordnötsringar ,chips, läsk, ballonger (Vilma 9 år - hurra!), och när jag stod och fumlade med nycklarna som inte riktigt vill passa i låset öppnades dörren plötsligt av en lång och gänglig gubbe. Ett kort ögonblick tyckte jag att det var Olle Ljungström (antagligen för att jag såg honom på tv för inte så länge sedan.) Jag insåg förstås genast att jag hade gått fel. Han sa ingenting, tittade bara på mig med en trött blick, som om han bara väntade på att jag skulle göra honom besviken. “Jag bor i det där huset“ sa jag och pekade ut genom fönstret mot ett av husen som skulle kunna vara det rätta, som om det skulle förklara varför jag stod och fumlade med hans lås, och fortsatte sedan lika dumt, ”Jag är nyinflyttad.” Vi stod och tittade på varandra en kort stund och jag var på väg att säga att jag hade varit på Willys och handlat, och att min dotter fyllde år, att jag nyss hade separerat och att det kändes lite ensamt de veckor när barnen inte var där, att jag var skyldig brorsan pengar som jag lovat betala tillbaks för flera veckor sedan och att livet inte riktigt hade blivit som jag tänkt mig, men hejdade mig.
“Vill du låna en skruvdragare?” frågade han. “Nej, det är bra” sa jag. Och sen gick jag hem och hade barnkalas.
P.s. får inte till de här länkarna riktigt, man får kopiera.
http://svtplay.se/sok?cs,s,1,olle+ljungstr%F6m,sample/ps,s,1,olle+ljungstr%F6m,full
HAhaha!! Det är underbart att följa med i dina svängande tankar!
SvaraRadera