Jag rensar ogräs och svampar på tomten. Med ogräset är det som det är, det ska dras upp med rötterna, och visst kommer det tillbaka: kirskål, kvickrot, maskrosor och tistlar, men bara man inte låter det växa sig högt håller sig gräsmattan tät och fin. Med svampen är det annorlunda. Tydligen finns det preparat mot häxringar men jag har fått förklarat för mig att eftersom gräsmattan är full av rottrådar så spelar det ingen roll vad jag gör. Svampen har kommit för att stanna. Jag kan bara plocka bort den. För varje svamp jag plockar kommer två tillbaka, men om jag låter bli kommer den luftburna smittan sprida sig till de andra gräsmattorna i kvarteret. Evanders har klarat sig. Jag tittar in över häcken; gräset har inte blivit klippt på ett par veckor och maskrosorna lyser vackert gula. Snart blir de till fjunbollar. På garageuppfarten står Jennys bil, en liten silverfärgad Hyndai i30. Jenny är Lasses fru. Jag brukar titta på henne genom fönstret när hon solar på baksidan vid poolen, hennes vältrimmade solbrända kropp, hennes toppiga bröst med stora bruna vårtgårdar. Men nu är det tomt. Barnen är på seglarläger, den äldsta på språkresa och själva är de i sommarhuset i Frankrike. De bilar ner i Lasses Audi Q7. Den ser ut som vilken bil som helst, men under huven sitter en v-tolva. Jag har lovat att vattna krukväxterna medan de är borta och erbjöd mig även att klippa gräsmattan men Lasse sa att jag inte skulle bry mig om det, de skulle ändå bara vara borta några veckor. I utbyte får jag använda poolen så mycket jag vill. Dessutom skulle han köpa med sig några flaskor från någon vingård i Provence som jag enligt honom inte kan leva utan. Jag går in med extranyckeln. Jorden i krukorna är fortfarande fuktig så det behöver inte vattnas än på ett par dagar. Jag går upp på övervåningen. På skrivbordet i sovrummet står ett familjefotografi: Lasse och Jenny, ungdomliga och snygga för sin ålder; barnen, friska och glada, idel starka gener. Underst i tvättkorgen ligger ett par röda spetstrosor. Jag tar upp och luktar på dem, känner hur kuken växer, tänker på Jennys bröst, antagligen resultatet av modern plastikkirurgi och undrar om hon passade på att sy ett par extra stygn därnere när hon ändå höll på; hon har ändå fött tre barn. Jag onanerar, sprutar direkt ner i tvättkorgen och sen stoppar jag trosorna i fickan och går ut. Känner mig plötsligt trött efter allt rensande; orkar inte ta bort fler svampar nu, kanske bryr jag mig inte om dem alls. Skulle de sprida sig till Evanders tomt kan jag ju knappast göra nåt åt den saken. När jag går förbi Jennys Hyndai råkar jag göra en lång repa i lacken med nyckeln som jag håller i handen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar