
Nej, vi bråkar inte, vi diskuterar. Jo, de sa faktiskt så. Det tillkämpat oberörda, hånfulla och bittra som klibbar fast som snigelslem vid orden, och Mamman som ler stelt och blinkar bort skamliga argtårar ur ögonvrårna. Snart exploderar det. Men då är jag långt borta. Strategier att behärska: imitera Josef Frank-tapeten "Vårklockor", från Borås Tapeter, gå genom huset helt osynlig utan att skjuta minsta gnutta luft framför sig, känna igen bästa tänkbara tillfälle att plocka småpengar ur pappas plånbok och smita ut köksvägen. Diskussioner är något annnat. Det är nästan som fest. Pappa och Hans-Olof, eller flickan som han kallas bakom sin rygg pga sin ljusa röst och sitt fnittriga skratt, Vasa-Nisse, och så Torsten, även kallad överlöparn för sitt delägarskap i ett av stadens gallerier; dammet dansar i den sneda kvällssolen som lyser in i ateljén - `Måleriet ska vara platt! Det är färger på en platt yta, eller hur? `Säg det till Leonardo Da Vinci. `Det är ju helt befängt! `Sen när ska måleriet vara platt? `Sen fotografiet uppfanns!`Och perspektivet? `Jävligt överskattat! Kan jag ta en cigarett? Àkta dig, han har haft dom i röven - och jag ligger under bordet och vaggas till sömns.

Lysande!
SvaraRadera/Jesper