
Jag och Urban var på Cirkus igår och såg Henrik Schyfferts sista föreställning. Efteråt skickade han ett mejl till Urban, antagligen var det meningen att han skulle skicka det till Urban Reese, inte vet jag. Mejlet var poetiskt och känsligt, och efter lite förhandlande (med Urban alltså) kan jag nu publicera det här i min blogg.
Om hur det känns (av Henrik Schyffert)
Vemodet efter sex, tomheten efter ett fotbolls vm, i logen, vid spegeln, att möta sin blick, vika undan för den. `Släck alla lampor, låt mig sitta här med mitt tunga bröst, bottenlös, döv för allt, inget säga, bara andas, höra pulsen dunka innanför tinningarna, och knappt det. Vilka var de, skrattarna? Man måste ha skrattarna med sig, ha med sig skrattarna, skrattarna, måste ha skrattarna, skrattarna, skrattarna, skrattarna…

Känner inte igen mejlet,men sådär kändes det väl ungefär/HS
SvaraRadera