fredag 5 juni 2009

the russian tea room


Juka och Suzy blir aldrig äskare. När Juka är ensam kan han tänka sig det. Men när de träffas tycker han att hon är frånstötande. Hela hennes uppenbarelsen talar om att hon inte kan, inte duger till sånt, och gör varje närmande omöjligt. Vid något tillfälle ligger de ändå med varandra. Båda gör det för den andras skull, för att de tror att det förväntas av dem men fiaskot är sådant att de aldrig mer pratar om det, än mindre försöker igen. Istället blir de vänner, hittar hål i verkligheten och går på Bronx Zoo, Whitney museum och Metropolitan. Suzy leder och han följer. De går på udda töntiga restauranger som hotel Marriot Marquis snurrande restaurangplan med utsikt över midtown, det gotiska Slaughtered Lamb nere i west village eller The Russian Tea Room där tiden verkar stå still. En hel dag åker de framochtillbaka med Staten Island färjan medan Suzy pratar. Det hon berättar är osammanhängande, ibland rena fantasierna tror han, men snart börjar bilderna leva. Hon tittar forskande på honom med jämna mellanrum som för att försäkra sig om att att hon inte är tröttsam och fullständigt hopplös. Då och då skjuter han in en fråga eller en kommentar men mest av allt lyssnar han. Och njuter av det hon berättar eftersom det inte handlar om honom. Hon berättar om uppväxten i Far Rockaway, det ryskjudiska arvet, om pappa som tog med henne till the garment district där tjocka judiska män med hängslen sköt klädvagnar framför sig kors och tvärs över gatorna och maffian styrde med järnhand. Hon berättar om mamma som var i början av sin sjukdom då och som ibland tog fel på bröderna och pappan men aldrig på Suzie, och som ibland glömde vart hon var på väg, och ibland kallade en stekpanna för en skruvmejsel men alltid rättade sig själv innan någon annan hann före. Hon berättar om sin första stora kärlek, Howie, och om storebrodern som tog honom ifrån henne och blev hans älskare. Om hur hennes liv förändrades efter att hon julafton 1971, bara tolv år gammal råkade hamna på the Endicott Hotel, ett härbärge för hemlösa på 81st and Columbus, och såg New York Dolls för första gången.... Men ibland tröttnar han. När han sitter i timmar och lyssnar på vem som sa, och vem som gjorde, och hörde du vad dom sa... Då känns det som om hon tar honom som gisslan. Och han sliter sig, och går ut på gatan, lutar sig mot väggen och andas. Det finns så mycket syre här ute, tänker han då. Och så mycket ljus.

Telephone Coversation (Lou Reed)
"I was sleeping, gently napping, when I heard the phone
Who is on the other end talking, am I even home
Did you see what she did to him, did you hear what they said
Just a new york conversation, rattling in my head

Oh, my, and what shall we wear
Oh, my, and who really cares

Just a new york conversation, gossip all of the time
Did you hear who did what to whom, happens all the time
Who has touched and who has dabbled here in the city of shows
Openings, closings, bad repartee, everybody knows

Oh, how sad, why do we call
Oh, Im glad to hear from you all

I am calling, yes Im calling just to speak to you
For I know this night will kill me, if I cant be with you
If I cant be with you

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar